Idag var mamma och jag ute och red runt Engdahl's stuga. I början var jag stel i ryggen men kunde slappna av efter ett tag. Då händer det som inte får hända Sigge flyger runt och det är knappt att mamma hänger med. Det gör att Belizzi gör samma sak, jag följer med runt men när jag kommer rätt i sadeln igen känner jag att ryggen inte riktigt tålde den snabba vändningen. Blir att jag sitter och slappnar av ett antal kilometer innan jag känner att jag kan trava. Blir lite stelt och Belizzi töltar (trav med huvudet rakt upp). Efter ett tag bestämmer vi oss för galopp och den är SUPER, helt otrolig jag känner kraften och att hon galopperar igenom stegen. Jättefint :). Sedan var vi tvungna att skritta en bra bit pga otroligt vassa stenar på grusvägen. Sedan tar jag ihop henne så hon får arbeta, försöker att hon ska vara lika mycket i vänsertyglen som i höger så man inte känner att den glappar. Funkade riktigt bra, över förväntan. Efter lite sidogång (skulle varit skänkelvikning men Belizzi har en mer avanserad rörelse där det gäller att få tungan över bettet och sedan springa) och rundning av formen fattar vi trav. Då händer det otroliga jag känner bakbenen arbeta :O Blir överlycklig och gör skänkelvikningar och slutor och hon tjafsar knappt emot och lyckan är komplett. :D Då skulle vi bara göra lite övergångar sedan var det klart. De gick också väldigt bra. Sedan i skritten hoppar hon år sidan när jag lägger emot skänkeln och ryggen gör sig väldigt påmind. När vi väl är hemma hoppar jag av och det känns inte alls bra. Får se om jag rider i morgon. Tror jag tömkör men det är ryggen som bestämmer det.
Det var iaf en väldigt skön ridtur som både hästarna och jag behövde. Fast det skulle varit utan tvära vändningar och sidohopp men men man får inte alltid vad man vill ha.
Kul att äntligen vara med på utmaningen :) Skickade ju in min blogg i höstas. :P Kommentera gärna blir glad av det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar